A PHP Error was encountered

Severity: Notice

Message: Only variable references should be returned by reference

Filename: core/Common.php

Line Number: 257

Polissamordningen

2015-03-30

Vanliga frågor & svar om polissamordningen

Här kommuniceras löpande svar på de mest förekommande och aktuella frågorna.

snabb-meny

 

Frågor om genomförandet

Vad är ORG-2?
ORG-2 är en del av de praktiska genomförandeåtgärder som krävs för att nya Polismyndigheten ska fungera i enlighet med fattade beslut. Tillträdande chefer i den nya myndighetens nationella ledningsgrupp ansvarar för att styra och leda genomförandet inför starten av den nya Polismyndigheten, inom respektive region och nationell avdelning. De har delegation från Thomas Rolén att fatta beslut i genomförandefrågor inom det egna ansvarsområdet. Exempelvis kan tillträdande chef fatta beslut om rutiner och arbetssätt inom den egna avdelningen eller regionen.

Vem ansvarar för verksamheten?
Nuvarande chefer ansvarar för verksamheten fram till årsskiftet. Större beslut som fattas under 2014 och påverkar verksamheten 2015 ska även fortsättningsvis stämmas av med kommittén.

Vad är ett förändringskansli?
Förändringskanslier har inrättats i varje polisregion samt ett vid Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen (NOA) och Statens kriminaltekniska laboratorium (NFC). De arbetar på uppdrag av den tillträdande nationella ledningsgruppen, genom regionpolischefer och avdelningschefer.

Vad har förändringskanslierna för roll?
Förändringskanslierna ska stödja genomförandet av den nya organisationen. De ska förbereda den faktiska organisationsförändringen och kan initiera genomförandeuppdrag som måste starta. Förändringskanslierna är också en samlande kontaktpunkt för frågor som rör förändringen.

 

Frågor om delaktighet

Hur ska goda idéer och utvecklingsförslag från medarbetare tas om hand i den nya myndigheten?
Vad gäller den lokala polisverksamheten så kommer förslag och idéer att kunna tas om hand genom medarbetardialogen i samband med att de lokala målen och medborgarlöftena tas fram.

Vad gäller förslag på nya eller förändrade arbetsmetoder så kommer den nya utvecklingsavdelningen att ha ett ansvar att på ett systematiskt sätt ta om hand och pröva idéer, samt ge feedback till medarbetaren.  Utvecklingsavdelningen ska även stödja lokalt förankrat arbete med ständiga förbättringar.

Hur kan polisanställda delta i förändringsarbetet?
Polisanställda, poliser och civila på olika nivåer involveras i reformstödsgrupper i polissamordningens olika faser. Likaså representanter från facken samt relevanta personer från andra myndigheter och frivilligorganisationer. Ett stort antal projekt startas också för att ta fram beslutsunderlag till Thomas Rolén. I de projekten deltar polisanställda från olika polismyndigheter. En särskild utbildning i förändringsledning arrangeras också för chefer.

Hur kan jag som anställd påverka arbetet med polissamordningen? 
I första hand bör du prata med närmaste chef som för synpunkten vidare. Det andra är att prata med fackrepresentant som för frågan vidare i sin organisation. Den tredje möjligheten är att kontakta de inom ditt samverkansområde som ingår i reformstödsgruppen polisanställda. Om man som medarbetare har frågor eller idéer kan man kontakta sitt förändringskansli. Det går också alltid att skicka en fråga till fraga@polissamordningen.se eller nypolisorganisation.rps@polisen.se
 

Vem kan svara på mina frågor om förändringarna i samband med bildandet av en ny Polismyndighet?
I första hand ska du vända dig till din närmaste chef med dina frågor. Cheferna får i sin tur stöd av förändringskanslierna och HR-avdelningarna i respektive myndighet/avdelning. Under länken www.polissamordningen.se/nyhetsbrev kan du anmäla dig till nyhetsbrev för att följa arbetet. Arbetsplatsträffar och likande forum är också bra för dialog och diskussion inom gruppen. Dessutom kan du vända dig till de fackligt förtroendevalda i organisationen. Vad gäller själva genomförandeprocessen kan du via www.polissamordningen.se och via Intrapolis du hålla dig väl informerad om vad som händer och när det händer.

Vilka deltar i arbetet med polissamordningen?
Utgångspunkten är att den nya organisationen byggs underifrån och att arbetet sker i samverkan med Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och berörda arbetstagarorganisationer. Även frivilligorganisationer och andra berörda myndigheter kommer att involveras.

Alla polisledningar ska både bidra med insikter och kommunicera om polissamordningen i sina organisationer. Dessutom har reformstödsgrupper med polisanställda skapats för att få in extra kompetens och goda idéer i strategiska frågor. Det finns tre reformstödsgrupper:

  1. En för arbetstagarorganisationerna
  2. En med 23 utvalda polisanställda
  3. En med representanter från omvärlden

MBL-förhandlingar genomförs inför varje strategiskt beslut med facken.

Är det bara chefer som är med och arbetar i projektgrupperna som tar fram förslag till Thomas Rolén?
I de många arbetsgrupperna finns representanter från många olika verksamhetsområden inom polisen, på olika nivåer och med olika befattningar. Det är i regel Rikspolisstyrelsen som bemannar de olika projektgrupperna efter nominering från polismyndigheterna.

Även i reformstödsgruppen polisanställda finns representanter från varje myndighet och från alla nivåer. Sammanlagt arbetar ca 1 500 polisanställda i arbetsgrupper och reformstödsgrupper för att ge Thomas Rolén beslutsunderlag.

 

Frågor om beslutet om detaljorganisation

Vad innehåller beslutet?
I beslutet beskrivs huvuddragen i detaljorgansationen i den nya Polismyndigheten inklusive verksamhetsområdenas placering.

Hur ska grupper och sektioner organiseras i regionen?
Det framgår av detaljbeslutet vad som ska göras var. Planeringen av genomförandet sker i regionerna och de nationella avdelningarna under hösten. Nyinrättade förändringskanslier stöder arbetet och kommer att kunna ge svar på hur det kommer att vara organiserat i respektive region.

Om det leder fram till att arbetsuppgifter eller lokalisering ändras sker ett omställningsarbete med start 2015.

Den verksamhet jag arbetar med och de arbetsuppgifter jag har finns inte omnämnda i detaljbeslutet eller organisationsskissen från den 14 maj. Är min verksamhet bortglömd i planeringen av den nya Polismyndigheten?
I beslutet från den 14 maj redogörs för huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation. Många verksamheter anges i beslutet som exempel, men det är inte någon uttömmande uppräkning. Också verksamhet som inte angetts i beslutet är viktig och kommer sannolikt att utföras även i den nya Polismyndigheten. Polisen kommer fortfarande att ha samma uppdrag i den nya organisationen. Under hösten tas det fram en ny arbetsordning och andra styrdokument som kommer att gälla från 1 januari 2015. Närmare beslut om var i organisationen olika verksamheter kommer att genomföras är en fråga för respektive region och nationell avdelning.

Nya lokalpolisområden

Vad är ett lokalpolisområde?
Idag finns det 138 närpolisområden eller motsvarande. I den nya polismyndigheten ska det bli 99 lokalpolisområden med fler förmågor än de flesta av dagens näpon. De nya lokalpolisområdena ska som regel ha 50 till 180 medarbetare för att klara sina nya uppdrag. Exakt hur många lokalpolisområden det blir preciseras under sommaren och hösten.

Hur ska lokalpolisområdena klara alla sina nya uppgifter, till exempel resultat- och medborgarkommunikation?
Lokalpolisområdena kommer att få stöd av sitt polisområde, regionen och de gemensamma avdelningarna för att klara sina uppgifter. Lokalpolisområdena, med mellan 50 och 180 medarbetare, blir kärnan i Polisens verksamhet.

Ska små närpolisområden läggas ned och bilda större lokalpolisområden, då kommer vi ju längre från medborgarna?
Mindre närpolisområden kan komma att organiseras i ett lokalpolisområde för att tillsammans klara det större ansvaret och befogenheterna. Det betyder inte att stationer eller lokaler stängs eller flyttas längre från medborgarna om de spelar en viktig roll för att klara uppdraget. Fler mobila poliskontor kan till exempel bli en lösning för att komma närmare medborgarna.

Ska stora närpolisområden med över 180 medarbetare delas för att passa in i den nya organisationen?
Regionerna går nu igenom hur de stora lokalpolisområdena ska organiseras så att de möter medborgarnas behov och kan styras och ledas på ett bra sätt i den nya Polismyndigheten.


Förutsättningar för bättre polisarbete

På vilket sätt skapar den nya organisationen förutsättningar för att utreda fler brott?
Blivande biträdande regionpolischefer får ansvar för all utredningsverksamheten inom regionen. Åtgärder ska vidtas så att alla förundersökningsledare har nödvändig kompetens. Utveckling av arbetsmetoder placeras i nya utvecklingscentra i varje region, nära verksamheten, vilket ska bidra till förbättrad utredningsverksamhet.

På vilket sätt gör den nya organisationen att Polisen kommer närmare medborgarna?
Lokalpolisområden med större mandat och mer resurser ska bli kärnan i den nya Polismyndigheten. Målet är att mer än hälften av polisregionernas verksamhet ska bedrivas i lokalpolisområden. Med start 2015 ska lokala trygghetsmätningar göras i Sveriges kommuner. Mätningarna blir en del i arbetet att sätta lokala mål. Kommunpolis ska finnas som driver samverkan med kommunen och det övriga lokalsamhället.

På vilket sätt gör den nya organisationen att Polisen kommer att arbeta mer enhetligt?
Istället för dagens fristående myndigheter, kommer Polisen att ledas av en nationell ledningsgrupp där regionchefer och chefer för de nationella avdelningarna ingår.
Polisregioner, polisområden och lokalpolisområden organiseras efter samma principer och nomenklaturen ensas. Gemensamma avdelningar skapas för IT, utveckling, juridik, ekonomi, HR och kommunikation för mer enhetlig styrning och stöd.

Varför är det viktigt att Polisen arbetar mer enhetligt?
Skillnaderna mellan organisation, nomenklatur och arbetsmetoder i dagens polismyndigheter är så stora att de hindrar samarbetet. Polisanställda på alla nivåer har pekat ut enhetlighet som en förutsättning för att kunna göra ett mer effektivt polisarbete.
Men enhetlighet är inget mål i sig. Det är ett medel för att kunna samarbeta bättre och tydligare kunna beskriva resultatet av Polisens arbete.

Ur medborgarnas perspektiv handlar enhetlighet om rättssäkerhet och likabehandling i hela Sverige.
 

Nationella operativa avdelningen

På vilket sätt bidrar NOA till att Polisen får en starkare nationell beslutskraft?
Den nationella operativa avdelningen (NOA) får ett tydligare och bredare ansvar än vad Rikskriminalpolisen har idag. NOAs chef blir även ställföreträdande rikspolischef och avdelningen får så kallat processansvar i hela Sverige för flera områden. Bland annat underrättelseverksamheten, gränspolisen och Polisens kontaktcenter (PKC). NOA har funktionsansvar för telefonväxlarna.
Chefen för NOA får mandat att besluta om tillfälliga nationella resursförflyttningar om det finns behov av förstärkning i någon del av landet.

Varför ska NOA ansvara för Polisens kontaktcenter (PKC) och telefonväxlar?
NOA får ett bredare uppdrag än dagens RKP genom att man har ett nationellt ansvar för all kärnverksamhet. I det ingår helhetsansvar för kontaktcenter (PKC), ledningscentraler och telefonväxlar. Ansvaret för PKC ökar till exempel möjlighet till enhetlig och rättssäker hantering av brottsanmälningarna via PKC, alltså cirka 60 procent av alla anmälningar.


Styrning och mål

Vad betyder det att minst hälften av polisregionernas verksamhet ska bedrivas i lokalpolisområdena?
För att komma närmare medborgarna behöver mer av Polisens resurser finnas i lokalpolisområdena. Därför är målet att minst häften av en regions verksamhet ska bedrivas där. Det kommer att innebära resursomfördelning. Hur det ska göras blir en del av genomförandearbetet och budgetarbetet. Därefter är det ett uppdrag för den nya ledningsgruppen att verkställa.

Vilka mål och vilken resultatuppföljning är det som gäller för den nya organisationen?
Det är inte klart än. Men en ny styrfilosofi och verksamhetsstyrning arbetas fram som går ut på att mäta effekter och kvalitet utifrån medborgarnas perspektiv. I den ingår bland annat att skapa en modell för lokala medborgarlöften och mål utifrån lokala problembilder, som stöttar och kompletterar de nationella målen.

Finns det risk att de nya medborgarlöftena gör att Polisen får ännu fler prioriteringar som gör att inget blir riktigt bra till slut?
Ja, stora förändringar medför risker. Medborgarlöftena måste bygga på en realistisk problembild som Polisen etablerar lokalt och nationellt. Tanken med medborgardialoger och medborgarlöften är just att kunna prioritera bättre utifrån den lokala problembilden. Hur medborgardialoger och medborgarlöften ska utformas ska vidareutvecklas inom regionerna och den blivande ledningsgruppen.

 

Frågor om anställningsvillkor och verksamhetsövergång inför den nya Polismyndigheten (HR-frågor)

Vad innebär den nya polisförordningen för den geografiska arbetsskyldigheten?
Regeringen har fattat beslut om en ny polisförordning (2014:1104) som träder i kraft den 1 jan 2015. Arbetsskyldighet gäller i hela landet, och det har också tydliggjorts att eventuella tjänsteresor utomlands ingår i arbetsskyldigheten. Nu när de juridiska ramarna för den geografiska arbetsskyldigheten är fastställda, är det en fortsatt fråga för Polismyndigheten att fundera över hur personalpolitiken i detta avseende bör utformas.

Vad kommer att gälla angående ingripandeskyldighet för poliser?
Ingripandeskyldigheten under ledig tid kommer att gälla i hela landet, dock med begränsningen att den endast gäller ”vid svårare brott eller för att förhindra andra allvarliga störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten”. I övriga fall gäller en ingripandemöjlighet under ledig tid.
 

Jag vill veta hur det blir för alla gruppchefer och yttre befäl runtom i landet. Ska vi söka om våra tjänster och när beräknas den processen dra igång i så fall?
Inriktningen är att chefstjänster ska tillsättas genom rekrytering. Av tidsskäl är det dock inte möjligt att hantera samtliga rekryteringar före årsskiftet. För att verksamheten ska fungera behöver alla organisatoriska enheter, exempelvis lokalpolisområden, sektioner och arbetsgrupper, ha en chef. Detta bland annat för att kunna fatta beslut enligt delegations- och attestordningar. Det löses genom tillförordnade chefer under en övergångsperiod.

Vad är en interimsplacering?
Det är en tillfällig organisatorisk placering i väntan på en permanent placering i verksamheten.

Vad händer om det visar sig att min inplacering är fel?
Om inplaceringen inte är rätt ska den närmaste chefen kontaktas som i sin tur ska kontakta med Förändringskansliet i regionen. Förändringar kommer att administreras centralt av HR10 efter beslut av Genomförandekommittén och Centrala ATO.

Vem har beslutat min inplacering?
Avdelningschef eller regionpolischef, som grundat sitt beslut utifrån beslutet om detaljorganisationen i maj.

När börjar uppsägningstiden att gälla om man har motsatt sig verksamhetsövergången? Från den 1 januari?
Den medarbetare som motsätter sig verksamhetsövergången blir uppsagd på grund av arbetsbrist från och med den 1 januari 2015, eftersom den myndighet som medarbetaren är anställd vid upphör den 31 december 2014. Uppsägningstiden kan som längst uppgå till sex månader.

Kommer det att bildas en avvecklingsorganisation för de som motsäger sig verksamhetsövergång och därmed blir uppsagda? Vilka arbetsuppgifter kommer anställda inom denna avvecklingsorganisation att ha under uppsägningstiden?
En avvecklingsorganisation kommer att bildas om det uppstår ett sådant behov. Vilken utformning en eventuell avvecklingsorganisation skulle få är beroende av antalet medarbetare som motsätter sig verksamhetsövergången.

Jag är tjänstledig från en polismyndighet för att arbeta på en annan – ett tidsbegränsat vikariat som sträcker sig till början av 2015 – vilken myndighet tillhör jag efter årsskiftet?
Din tidsbegränsade anställning i form av ett vikariat som löper över årsskiftet 2014/2015 omfattas av verksamhetsövergången. Detsamma gäller din tillsvidareanställning. Du fullföljer ditt vikariat och återgår därefter till din tillsvidareanställning. Från den 1 januari 2015 övergår Polisen till att bli en myndighet.

Vad gäller för de medarbetare som har en konstitutorialanställning vid verksamhetsövergången?
Konstitutorialanställning är en äldre anställningsform inom staten. Sedan 1977 fattas inga nya beslut om sådana anställningar. De medarbetare som idag har en konstitutorialanställning övergår med denna anställning till den nya Polismyndigheten. Det vanligaste inom Polisen är dock att medarbetaren (polismannen) har såväl en ”gammal” vilande konstitutorialanställning från 70-talet som en ”aktiv” tillsvidareanställning som polisinspektör. Vid verksamhetsövergången den 1 jan 2015 övergår medarbetaren i dessa fall med båda sina anställningar till den nya Polismyndigheten om han eller hon inte aktivt motsätter sig övergång.

Vad gäller för de medarbetare med konstitutorialanställning som motsätter sig verksamhetsövergången?
Den som är anställd med konstitutorial kan inte sägas upp på grund av arbetsbrist, men har å andra sidan en mycket vidsträckt arbetsskyldighet eftersom de anses som anställda av staten. Detta innebär att även den medarbetare som motsätter sig verksamhetsövergång i sin konstitutorialanställning är skyldig att utföra arbete i den nya Polismyndigheten med de arbetsuppgifter och villkor som är knutna just till konstitutorialanställningen.

När vet jag var jag placeras i den nya organisationen?
Före den 15 september ska medarbetarna få veta sin preliminära placering av sin nuvarande chef. För de allra flesta medarbetare kommer anställningen se likadan ut den första januari 2015 som den gör idag.
Klicka här för illustration
 

Måste jag söka om mitt jobb inför 2015?
Alla medarbetare kommer automatiskt flyttas över till Polismyndigheten i sin nuvarande anställning om man inte aktivt motsätter sig övergången. Detta är det som kallas verksamhetsövergång.
[Frågan uppdaterad 2014-05-28]
 

Kan jag bli arbetslös i samband med myndighetsbildningen?
Nej, medarbetare flyttas automatiskt över till Polismyndigheten i sin nuvarande anställning om man inte aktivt motsätter sig övergången. Detta är det som kallas verksamhetsövergång.

Kan personalen i den nya Polismyndigheten kommenderas vart som helst i landet?
Ja, precis på samma sätt som idag.
 

Vad menas med verksamhetsövergång?
Verksamhetsövergång innebär att en verksamhet övergår från en arbetsgivare till en annan. Polisorganisationens verksamhetsövergång sker den 1 januari 2015 när den nuvarande organisationen med 21 polismyndigheter och RPS går över till den nya Polismyndigheten. Vid verksamhetsövergång övergår arbetstagarnas anställning med rättigheter och skyldigheter automatiskt till den nya Polismyndigheten, om inte arbetstagaren aktivt motsätter sig övergång. Vad som specifikt gäller vid Polisorganisationens verksamhetsövergång kommer att vara klarlagt i fas 7 (det vill säga under tredje eller fjärde kvartalet 2014).
 

Kommer jag att behålla mina polisiära arbetsuppgifter om jag motsätter mig verksamhetsövergången?
Du som motsätter dig verksamhetsövergången sägs upp på grund av arbetsbrist, eftersom den myndighet du är anställd vid upphör vid årsskiftet. Uppsägningstiden – om max sex månader – börjar räknas från den 1 januari 2015. Arbetsskyldighet gäller, arbetsuppgifterna är inte klarlagda, men du kommer sannolikt inte att kunna arbeta som polis under uppsägningstiden.

Omfattas även tidsbegränsade anställningar av verksamhetsövergång?
Tidsbegränsat anställda med anställning som sträcker sig över årsskiftet 2014/2015 har rätt att följa med till nya Polismyndigheten.

Under september får alla anställda inom Polisen erbjudande om att gå över till Polismyndigheten. Vad gäller för polisaspiranter?
Polisaspirantutbildningen sker inom ramen för en tidsbegränsad anställning som löper ut i december 2014. De som nu genomför aspirantutbildningen kommer därför inte att få informationsbrevet som går ut till berörda medarbetare i september.

Godkända aspiranter som erbjuds anställning som polisassistenter vid utbildningens slut i december 2014 kommer i samband med detta ges information om verksamhetsövergång.

Även i samband med eventuell nödvändig förlängning av aspirantutbildningen, över årsskiftet 2014/2015, kommer informationen om verksamhetsövergången att ges i december 2014.

Många har flera arbetsuppgifter. Den som t ex är ekonom 51% och ledningsstöd i polisområdet, var inplaceras den?
Är du 51 % ekonom och 49 % ledningsstöd i polisområdet så fortsätter du med det 2015, men du byter organisationstillhörighet till den gemensamma ekonomiavdelningen. Detta gäller även personer som har flera arbetsuppgifter inom en region.

Hur omhändertas §8-anställningar (inkommenderad till en tillfällig placering, Förordning (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen)?
Du som arbetar som polis vid exempelvis RKP i en §8-anställning som sträcker sig över årsskiftet 2014/2015 erbjuds verksamhetsövergång till den nya Polismyndigheten av såväl din tillsvidareanställning vid polismyndigheten som den tidsbegränsade §8-anställningen. Personer med §8-anställningar som upphör före årsskiftet inplaceras i sin grundplacering.

Vad gäller för tillsvidareanställda som vid verksamhetsövergången är sjukskrivna, föräldralediga och tjänstlediga?
Tillsvidareanställda som är sjukskrivna, föräldralediga eller tjänstlediga har samma rätt som övriga arbetstagare och kommer få information om verksamhetsövergång och möjlighet att motsätta sig den. Det är alltid viktigt att du och din chef har en dialog under din frånvaro.
[Denna fråga uppdaterad 2014-05-12]

Kommer det att bli aktuellt med ”erbjudanden” om avtalspension, förtidspensionering eller liknande vid verksamhetsövergången?
Det kommer inte att bli några erbjudanden om pensionsersättningar i samband med verksamhetsövergången till en myndighet då reformen handlar om att få ut så mycket polisverksamhet som möjlighet av våra gemensamma resurser.

Vad betyder omställning?
I det här sammanhanget handlar omställning om att utveckla organisation och medarbetare under organisationsförändringen. För några, framförallt chefer som inte längre ska vara chefer, handlar det om att hitta nya arbetsuppgifter där medarbetarens kompetens tas tillvara i den nya organisationen.

Kan jag vända mig till omställningsfunktionen på RPS om jag har frågor?
Som medarbetare ska du vända dig till din närmaste chef eller till HR-funktionen på polismyndigheten. Funktionen håller samman omställningsfrågorna före, under och efter ombildningen till Polismyndigheten. De jobbar inte med frågor som berör enskilda medarbetare.

Kan jag söka jobb i hela landet i den nya Polismyndigheten?
En ledig anställning inom Polisen kan sökas av alla oavsett var du jobbar inom Polisen eller om du jobbar hos en annan arbetsgivare. Så är det idag och så kommer det vara också vara framöver.

Förtydligande: Genomförandekommittén har fått många frågor kring möjligheten för den enskilde att söka ledigförklarade anställningar i den nya Polismyndigheten. Med detta svar vill Genomförandekommittén förtydliga att enligt gällande regelverk kan en ledigförklarad anställning sökas av alla, såväl interna som externa sökanden utanför Polisen.

Polisens nationella rekryteringsprocess står beskriven på Intrapolis (Polisens intranät). Processen hänvisar till 6 § 1 stycket anställningsförordningen (1994:373), i vilken det står att myndighet ska informera om den lediga anställningen på lämpligt sätt, så att de som är intresserade kan anmäla det till myndigheten.

I rekryteringsprocessen sägs det vidare att annonsen alltid ska sättas upp på myndighetens officiella anslagstavla eftersom alla, både inom och utom myndigheten, har rätt att söka en ledigförklarad anställning. Myndigheten kan aldrig hindra någon, varken internt eller externt, från att söka den ledigförklarade anställningen. Enligt 6 kap. 8 § polisförordningen (1998:1558) ska information om en ledig polistjänst sättas upp både på Rikspolisstyrelsens och polismyndighetens anslagstavlor.
 

Jag är anställd med lönebidrag, kommer jag att hanteras på något annat sätt vid verksamhetsövergången?
Nej, arbetstagare med lönebidrag omfattas av bestämmelserna i LAS (Lagen om Anställningsskydd). Det innebär samma trygghet i anställningen som andra arbetstagare.
 

Får jag förhandla om ny lön när jag anställs av den nya Polismyndigheten?
Nej, de lönevillkor som gäller i den nuvarande anställningen övergår automatiskt till den nya Polismyndigheten.
 

Hur blir lönesättningen i den nya Polismyndigheten?
Inom Polisen gäller individuell lönesättning där lönen ska spegla medarbetarens förmåga och arbetsuppgifternas svårighet. Även löner på den omgivande arbetsmarknaden påverkar. Så är det idag och så kommer det vara efter 2015. Hur lönebildningsarbetet ska bedrivas i den nya Polismyndigheten utreds just nu. I det arbetet är arbetstagarorganisationerna involverade. Lön och övriga anställningsvillkor som gäller i den nuvarande anställningen övergår automatiskt till den nya Polismyndigheten.
 

Vad händer med mina sparade semestertimmar vid övergången?
De sparade semestertimmarna följer automatiskt med över till den nya myndigheten.
 

Jag har läst att Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet. Vad innebär det för Polisen nu när vi ska bilda den nya Polismyndigheten?
Enligt nu gällande avtal blir det inte aktuellt med insatser från Trygghetsstiftelsen.
 

Särskild tjänsteställning förekommer i polismyndigheterna. Varje myndighet styr detta själv genom tjänsteföreskrift eller liknande. Ska de som innehar detta ta med sig den särskilda tjänsteställningen in i den nya Polismyndigheten?
Särskild tjänsteställning är inte en anställningsform utan en möjlighet att ha ändrad gradbeteckning inom ramen för befintlig anställning. Frågor om särskild tjänsteställning i den nya Polismyndigheten har hanterats inom projektdirektiv OP-7/HR-3, En enhetlig nomenklatur som har slutredovisats och är under beredning.

Medarbetare som har tillikauppgifter har blivit inplacerade i den organisatoriska enhet där de utför större delen av sin arbetstid. Vad gäller för dessa medarbetare – ska de fortsätta arbeta även med de uppgifter som upptar en mindre del av deras arbetstid?
I samband med bildandet av Polismyndigheten flyttas uppgifter till nya organisatoriska enheter. Den anställde följer med uppgifterna och utför fortsatt sina uppgifter.

Flera medarbetare inom polisen utför arbetsuppgifter under en mindre del av sin arbetstid. Exempel på sådana uppgifter är, behörighetshantering, posthantering, registratur, utbildningssamordning, vaktmästeri och arbete i reception. Verksamhetsövergången innebär att uppgifterna fortsatt ska utföras efter den 31 december 2014 oavsett inom vilken organisatorisk enhet medarbetaren har sin organisatoriska placering.

Det har blivit klart med kollektivavtalen för nya Polismyndigheten. Vad menas med inrangering av avtal?
När nuvarande verksamhet ska gå över i den nya Polismyndigheten följer inte de lokala kollektivavtalen med utan viss handpåläggning. Alternativet är ett s k inrangeringsavtal – där förvärvaren och arbetstagarorganisationer kommer överens om ett helt nytt avtal. I vårt fall har inrangeringsavtal träffats.

Hur många motsatte sig verksamhetsövergången?
Totalt har det kommit in 37 nej-svar, varav 25 poliser och 12 civilanställda.

Vad innebär den nya polisförordningen för den geografiska arbetsskyldigheten?
Regeringen har fattat beslut om en ny polisförordning (2014:1104) som träder i kraft den 1 jan 2015. Arbetsskyldighet gäller i hela landet, och det har också tydliggjorts att eventuella tjänsteresor utomlands ingår i arbetsskyldigheten. Nu när de juridiska ramarna för den geografiska arbetsskyldigheten är fastställda, är det en fortsatt fråga för Polismyndigheten att fundera över hur personalpolitiken i detta avseende bör utformas.

Vad kommer att gälla angående ingripandeskyldighet för poliser?
Ingripandeskyldigheten under ledig tid kommer att gälla i hela landet, dock med begränsningen att den endast gäller ”vid svårare brott eller för att förhindra andra allvarliga störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten”. I övriga fall gäller en ingripandemöjlighet under ledig tid.

Jag vill veta hur det blir för alla gruppchefer och yttre befäl runtom i landet. Ska vi söka om våra tjänster och när beräknas den processen dra igång i så fall?
Inriktningen är att chefstjänster ska tillsättas genom rekrytering. Av tidsskäl är det dock inte möjligt att hantera samtliga rekryteringar före årsskiftet. För att verksamheten ska fungera behöver alla organisatoriska enheter, exempelvis lokalpolisområden, sektioner och arbetsgrupper, ha en chef. Detta bland annat för att kunna fatta beslut enligt delegations- och attestordningar. Det löses genom tillförordnade chefer under en övergångsperiod.

Kommer det att vara möjligt att söka tjänster över hela landet i den nya organisationen?
Enligt gällande regelverk kan en ledig anställning inom Polisen redan idag sökas av alla oavsett var du jobbar, såväl internt inom Polisen som externt hos annan arbetsgivare.

Frågor om tillförordnade chefer

Vad är det för skillnad mellan tf och ordinarie chef?
En tillförordnad chef har samma ansvar som ordinarie chef. Den enda skillnaden är att uppdraget är för en begränsad tid.

Varför utses tf-chefer?
De tillförordnade cheferna ska leda sina verksamheter in i nya polisområden och lokalpolisområden som successivt träder ikraft under 2015. I takt med att detaljerna blir klara ledigförklaras och tillsätts ordinarie chefsbefattningar.

Förhandlingen slutade i oenighet med Polisförbundet. Vad innebär detta?
Beslutet träder ikraft ändå. Övriga tre arbetstagarorganisationer ställer sig bakom beslutet. Bakgrunden är att även Polisförbundet i juni ställde sig bakom beslutet om att utse tillförordnade chefer under en omställningsperiod. Nu när vilka som ska vara tillförordnade chefer har förhandlats har dock Polisförbundet velat backa från det beslutet med hänvisning till att det kan skapa oro i organisationen.

Hur länge har tf-cheferna sina uppdrag?
Så kort tid som möjligt, dock längst t o m 31 december 2015. Det kommer att ta olika lång tid i olika regioner.

Vilka befogenheter har tf-cheferna?
Det enda som skiljer är att en tf-chef har sitt uppdrag under en begränsad tid. I rollen ingår allt ansvar för att hålla igång verksamheten, det vill säga att fatta beslut, hålla utvecklingssamtal, verka för en god arbetsmiljö och så vidare.

Hur har tf-cheferna valts ut?
Grundprincipen är att chefer i den nuvarande organisationen tillförordnas som chefer för motsvarande verksamhet i den nya organisationen. Om det finns flera chefer i en och samma enhet så sker urvalet utifrån följande kriterier:

  1. Den som innehaft aktuell chefsbefattning längst.
  2. Biträdande chef till aktuell funktion.
  3. Den som innehaft en chefsbefattning längst.

Det pratas om att det gjorts undantag från principerna. Vem har mandat att bestämma det och varför?
De enstaka avsteg som gjorts har föreslagits av regionpolischefer och avdelningschefer utifrån verksamhetens behov och stämts av med arbetstagarorganisationerna.

Hur många utses till tillförordnade chefer?
Nästan 2600 chefer utses som tillförordnade chefer under en begränsad tid tills polisområden, lokalpolisområden och avdelningar är klara.

Betyder detta att alla nu vet vem som är deras chef den 1 januari 2015?
Nej, inte ännu. Rekrytering av ledningsgrupper i polisregionerna och avdelningarna pågår nu. De kommer att bli klara under hösten 2014, så att alla vet vem som är deras chef.

När sker rekrytering av övriga ordinarie chefer?
Samtliga chefsuppdrag kommer att ledigförklaras successivt under 2015. Varje chefsled är med och tillsätter nästa chefsled. Rekrytering av regionpolischefer, avdelningschefer och polisområdeschefer är klara.  Rekrytering av ledningsgrupper i polisregionerna och avdelningarna pågår. Rekryteringen av lokalpolischefer förbereds nu.

Vad händer med de chefer som inte har fått någon tf-funktion?
All kompetens ska tas tillvara. Roller och framtida uppdrag diskuteras med närmaste chef. Alla kan söka de chefsbefattningar som utlyses i höst och under nästa år.

Får utsedda tf-chefer besked om när rekrytering av innevarande tjänst påbörjas, eller ska man själv bevaka annonseringen på Intrapolis?
Det är viktigt att var och en själv bevakar relevanta befattningar som ledigförklaras på Intrapolis.

Har tf-cheferna förtur vid tillsättning av ledigförklarade befattningar?
Urvalet görs utifrån kravprofilen, där tillfördordnade chefer bedöms utifrån samma kriterier som alla sökande.

 

Allmänna frågor

Varför ska polisen omorganiseras?
De nuvarande läns- och myndighetsgränserna lägger hinder i vägen för polisarbetet. En högre förändringstakt i omvärlden och kriminalitet som snabbt ändrar karaktär gör att det finns ett behov av en mer flexibel och enhetlig organisation. Detta har noga utretts och en enig riksdag har därför fattat beslut att skapa en sammanhållen Polismyndighet.
 

Vad är det genomförandekommittén ska göra?
Regeringen har gett genomförandekommittén i uppdrag att ombilda Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna till en sammanhållen myndighet, Polismyndigheten.
 

Hur ska omorganisationen gå till?
Arbetet med polissamordningen görs i sju olika faser som ska säkerställa att dialogen blir konstruktiv, arbetet fokuserat och att rätt frågor får rätt prioritet vid rätt tillfälle. Syftet med de sju faserna är att dela upp arbetet i en logisk ordning så att inte alla frågor diskuteras samtidigt.
 

När ska den nya Polismyndigheten träda i kraft?
Den nya Polismyndigheten startar den 1 januari 2015.
 

Vem fattar beslut om organisation, anställningar med mera för den nya Polismyndigheten som gäller från 2015?
Högst ansvarig för polissamordningen är den av regeringen utsedde särskilde utredaren, Thomas Rolén.

Vad kostar Polisens omorganisation?
Genomförandekommittén har i uppdrag att ombilda Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium till en Polismyndighet. Detta är det största organisationsprojekt som gjorts inom statsförvaltningen.

Kommittén arbetar tillsammans med berörda myndigheter för att säkerställa att Polismyndigheten är fullt fungerande från den 1 januari 2015. Kommitténs kostnader är direkt relaterade till ombildningen men även inom Polisen uppstår kostnader till följd av ombildningen. Kommitténs budget för 2014 är sammanlagt 65 miljoner kronor. För 2013 var utfallet drygt 33 miljoner kronor. I kommitténs projekt för att säkra ombildningen deltar ett stort antal polisanställda vars kostnader belastar respektive myndighets anslag.

Kommittén har valt att använda konsultstöd inom vissa områden – bland annat inom organisation och kommunikation. Under 2014 har 17 miljoner kronor betalats till EY (Ernst & Young) som bistått kommittén i arbetet med detaljorganisation. Kommittén har också ett avtal med kommunikationsbyrån Gullers Grupp.

Finns det risk att ju fler som blir involverade i arbetet att skapa den nya Polismyndigheten gör att det inte finns resurser att klara Polisens uppdrag?
Frågan diskuterades på länspolismästarmötet den 6 februari 2014 där den enade uppfattningen är att det inte finns någon sådan risk. Det finns tvärt om fortfarande ett behov att involvera fler i frågorna kring hur man Polisen ska komma närmare medborgarna och arbeta mer enhetligt i den nya Polismyndigheten. Man konstaterade dock att stödfunktioner som it, HR och i viss mån kommunikation, har fått ökad arbetsbörda.
 

Mitt närpolisområde kommer inte att finnas kvar i nya Polismyndigheten. Jag arbetar med brottsförebyggande verksamhet. Vi har under lång tid arbetat upp lokalkännedom och kunskap som vi nu är rädda kommer att försvinna i ett större lokalpolisområde. Hur kommer mina lokala kontakter och upparbetade samarbeten med lokalsamhället att tas tillvara?
Denna kunskap är mycket värdefull och den kommer vara viktig även i det nya lokalpolisområdet. Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny verksamhetsstyrningsmodell för Polisen som bland annat kommer att innehålla lokala medborgarlöften. När medborgarlöftena ska utformas kommer medarbetarnas kunskap om den lokala problembilden att vara ett viktigt underlag. Chefen för lokalpolisområdet ska se till att medarbetarnas kunskaper tas till vara.
 

Jag jobbar i IG-verksamheten. Vilka polisstationer kommer våra IG-poliser att utgå ifrån, och hur många yttre befäl kommer det att finnas i tjänst samtidigt i vårt polisområde?
Det kommer dygnet runt, hela året finnas ett yttre befäl i tjänst i varje polisområde. Vilka polisstationer som ingripandeverksamheten kommer att utgå ifrån är beroende av omständigheter så som geografiska avstånd, problembild och tillgång till lokaler. Det är ytterst regionchefen som fattar de strategiska besluten på detta område.
 

Vad händer med pågående projekt och satsningar som är planerade att löpa över årsskiftet 2014/2015?
Verksamheten ska inte avstanna för att organisationen övergår till den nya Polismyndigheten. Om olika projekt ska fortsätta eller omprövas blir från och med den 1 januari 2015 en fråga för ledningen i den nya Polismyndigheten.
 

I vissa delar av organisationen säger man att det inte blir några förändringar. Informationen från Polissamordningen gör gällande att det blir förändringar för alla. Vad är sant?
Alla polisanställda oberoende av befattning eller funktion kommer att beröras, vissa mer, andra mindre. Förändringarna kommer att införas i olika takt och ta olika lång tid att genomföra. Klart är att var och en behöver ta ansvar att förverkliga de förändringar som beslutats.
 

Projektrapporten från OP-3 Kärnverksamheten har publicerats. Vad är statusen på dokumentet och varför publiceras inte alla projektrapporter?
De projektrapporter som tas fram av arbetsgrupper med representanter från polismyndigheterna är förslag till den särskilde utredaren Thomas Rolén som fått regeringens uppdrag att fatta besluten om den nya Polismyndigheten. OP-3 är alltså ett av många beslutsunderlag som den särskilde utredaren får inför de strategiska besluten i de sju faser som arbetet är indelat i.
OP-3 innehåller förslag om hur kärnverksamheten i Polisen ska organiseras. Den bearbetas brett av reformstödsgrupperna inför det den särskilde utredarens beslut om detaljorganisationen som fattas i början av maj. Då rapporten är väl spridd och kan den lika gärna publiceras öppet för alla. Även andra projektrapporter som bearbetas av många kommer att publiceras löpande.
Det är viktigt att poängtera att projektrapporterna enbart är arbetsmaterial och att beslut som fattas därför kan skilja sig från slutsatser i rapporterna.
 

Varför redovisas inte arbetet i alla projektgrupper?
De rapporter och PM som tagits fram inom kommitténs projekt är arbetsmaterial och beslutsunderlag. Genomförandekommittén har valt att publicera ett antal av dessa som berör de allra flesta medarbetarna. Principen är att ju fler som berörs, desto bredare behov av förankring.
 

Vad betyder att bygga organisationen underifrån?
Det betyder att det lokala polisarbetet ska vara utgångspunkten, så att polisen får rätt möjligheter att skapa trygghet och klara upp brott på orten. Å ena sidan finns det behov av att fatta fler beslut närmare kärnverksamheten och medborgarna. Å andra sidan finns det ett behov av att styra hela den nya Polismyndigheten mer enhetligt vad gäller arbetsmetoder, organisation, befälsordning, nomenklatur etcetera. Här gäller det att hitta en bra balans mellan nationell enhetlighet och lokalt beslutfattande i den nya Polismyndigheten.
 

Jag jobbar i ett litet näpo med tio poliser. Kommer mitt näpo att slås ihop med andra näpon?
Så kommer det troligen att bli. För att ett lokalpolisområde ska ha resurs nog att ta ett helhetsansvar för verksamheten behöver sannolikt lokalpolisområdena bli större än tio poliser. Hur det ska se ut kommer de nya regionpolischeferna vara med att arbeta fram utifrån lokala förutsättningar.
 

Man pratar om att små närpolisområden kan behöva slås samman för att få bärkraft i lokalpolisområdena. Men då kommer man ju längre från medborgarna. Vad är det som gäller?
Dagens närpolisområden (eller motsvarande lokala polisenhet) skiljer sig mycket i storlek, från två poliser till ca 260 polisanställda. I framtiden kommer lokalpolisområdena bli mer lika i storlek. Lokalpolischefen får ett tydligare ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Lokala mål och den lokala problembilden ska i högre grad än idag styra verksamheten.

De lokala polischeferna ska få större beslutsmandat och tillräcklig med resurser för att klara sitt uppdrag. För att ett lokalpolisområde ska ha resurser nog att ta ett helhetsansvar för verksamheten kommer vissa närpolisområden att slås samman. Det kan också vara så att vissa närpolisområden kan komma att behöva delas för att de är för stora idag. Hur det ska se ut och när det ska ske kommer de blivande regionpolischeferna vara med att arbeta fram.
 

Hur stort ska ett lokalpolisområde vara för att klara sitt åtagande?
För att kunna bedriva verksamhet av den omfattning som fastställs i detta beslut bör ett lokalpolisområde i normalfallet vara bemannat med minst 50 anställda. För att samverkan med kommunerna ska kunna utvecklas och fungera väl bör inte det geografiska området sträcka sig över alltför många kommuner. Ett lokalpolisområde bör i normalfallet inte ha fler än cirka 180 anställda. Med normalfall menas ungefär 75-80% av lokalpolisområdena.
 

Hur ska det gå till när varje lokalpolisområde ska vara med och bestämma sina mål?
Beslut är inte fattat om det än. Men inriktningen är att de lokala målen ska bygga på en kartläggning av den lokala problembilden, till exempel genom lokala trygghetsundersökningar. Medborgarna kommer sannolikt i högre utsträckning att tillfrågas vad de önskar och ser som viktigast för tryggheten just där de bor. Att utveckla samverkan med kommunerna är ytterligare en viktig del i arbetet med lokalpolisområdets mål.
 

Varför görs det inte en enkät om vad våra medborgare önskar mest av oss, så att vi vet vad våra medborgare lägger i orden ”närma oss medborgarna”?
Lokala trygghetsundersökningar kommer att vidareutvecklas och göras mer enhetligt i hela landet för att fånga medborgarnas kunskap och synpunkter på ett systematiskt sätt. Ett enhetligt system för undersökningar, fokusgrupper och medborgarmöten samt återkoppling till allmänhet och brottsoffer ska skapas.
 

Hur går det med alla IT-frågor? Blir IT-stödet bättre i den nya Polismyndigheten?
Det pågår för det första en rad projekt för att säkerställa IT-stöd i övergången till en myndighet. Parallellt inventeras behovet av vilka förbättringar som behövs och i vilken ordning de kan åtgärdas. När den kartläggningen är klar så kan vi svara bättre i detalj.
 

Varför blir det funktionsansvar för de nationella stödavdelningarna?
Funktionsansvar innebär att ledning och styrning av stödverksamheten blir mer enhetligt i hela landet. Idag är system, arbetsmetoder och nomenklatur olika i alla polismyndigheter vilket gör det ineffektivt att samarbeta inom Polisen. Funktionsansvar i nationella avdelningar inom stödverksamheten gör det lättare att införa enhetlighet inom Polisen i stort. Det stöttar också förändringen så att polisen agerar som en myndighet och inte som sju självständiga regioner, vilket har lyfts som en farhåga i arbetsgrupper och på dialogresor.

Kommer det komma ett nytt it-system för avrapportering?
Polisens nuvarande avrapporteringsystem DurTvå kommer att fortsätta vidareutvecklas de kommande åren. På sikt kommer även anmälningssystemet RAR att integreras i detta system.

Vad är ett medborgarlöfte?
Medborgarlöften är konkreta åtgärder som lokalpolisområdet och kommunen lovar genomföra mot identifierade lokala problem. Medborgarlöften är alltså en del av den lokala verksamhetsplaneringen och bygger på kunskap från många olika håll, bland annat från medborgar- och medarbetardialoger. Just nu testas arbetssättet i ett pilotprojekt i sju lokalpolisområden och 13 kommuner. Målsättningen är att medborgarlöften ska tas fram i hela landet 2016. Läs mer här.

 

Frågor om inriktningsbeslut om övergripande organisation

Hur har inriktningsbeslutet vuxit fram?
3000 anställda inom Polisen har bidragit med beslutsunderlag genom dialogresor, reformstödsgrupperna polisanställda och arbetstagarorganisationer, de många arbetsgrupperna och förslag direkt från enskilda medarbetare. Genomförandekommittén har också sökt kunskap från omvärlden, bland annat polisen i Danmark som också genomfört en stor reform.
 

Vad ska de nya regionerna klara av jämfört med de tidigare länsindelade polismyndigheterna?
Regioncheferna ska i högre utsträckning än länspolismästarna idag kunna ta ett helhetsansvar för verksamheten. Det innebär att bland annat att regionerna ska kunna bedriva verksamhet som kräver specialistkompetens eller särskild utrustning dygnet runt. Regionerna ska ha ett vakthavande befäl och minst en FU-ledare dygnet runt. De ska kunna utreda grova våldsbrott enligt PUG (polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott). En del regioner kommer dessutom att få nationellt ansvar för viss verksamhet.
 

Vad är det särskilt som ska bli bättre mot tidigare?
Helhetsansvaret för all polisverksamhet är det största fördelen men en myndighet. Färre beslutsnivåer ska ge kortare och tydligare beslutsvägar. Det ska göra det lättare att samarbeta och arbeta mot samma mål i hela landet. Detta tillsammans med att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå ger förutsättningar för att utveckla det lokala polisarbetet, nära medborgarna.
 

Det anges att regionerna ska ha ett ansvarigt vakthavande befäl och minst en kvalificerad förundersökningsledare för regionen dygnet runt. Ska det bara finnas ett LKC per region? Hur blir det med PKC?
På sikt bör det finnas en ledningscentral och även ett kontaktcenter i varje region, enligt inriktningsbeslutet från oktober 2013. Men beslutet är både organisatoriskt och tekniskt komplicerat. Därför utreds förutsättningarna för en ledningscentral och ett kontaktcenter i varje region vidare. De tekniska förutsättningarna gör dock att eventuella förändringar kommer att ske först efter första januari 2015.
 

Vad ska det finnas för stöd i HR, kommunikation, ekonomi och juridik inom regionerna?
Det ska finnas stöd inom dessa områden på regionnivå. Hur stödverksamheten ska organiseras i detalj, från nationell nivå till lokalpolisområdesnivå, kommer beslutas i fas 5.
 

Vad är skillnaden på ett nytt polisområde mot tidigare polismyndighet eller polisdistrikt i något av storlänen?
Den största skillnaden är att såväl regionerna som polisområdena blir delar av en helhet, den nya Polismyndigheten. Den kommer att ledas av en chef som har beslutsmandat för hela myndigheten. Alla formella hinder som fanns mellan de tidigare polismyndigheterna kommer att vara borta. Organisation, nomenklatur och arbetsmetoder kommer att bli mer enhetliga i hela landet och därmed enhetliga i de nya polisområdena, vilket kommer att påverka medarbetare.
 

Varför behålls den gamla länsindelningen och polisdistrikten i storstadslänen som polisområden i den nya organisationen?
För att inte försvåra arbetet med att bilda Polismyndigheten har Genomförandekommittén valt att inte ändra den strukturen före 2015. Men en översyn ska göras. I detta arbete spelar de tillträdande regionpolischeferna en viktig roll.
 

Finns det risk att det i realiteten inte blir någon förändring mot tidigare när de geografiska områdena förblir desamma?
Ja det finns en risk. Den nya organisationen skapar förutsättningar för en effektivare mer lokalt förankrad verksamhet. Men för att det ska ske måste medarbetare på alla nivåer förändra arbetssätt i den nya Polismyndigheten genom att vara öppna för att anamma den enhetliga organisationen, nomenklaturen och arbetssätten som införs.
 

Ska det finnas något stöd i HR, kommunikation, ekonomi och juridik inom polisområdena?
Ja, det kommer finnas behov av stödverksamhet för polisområdena. Hur mycket och vad kommer att utredas och beslutas under fas 5.
 

När ska indelningen i nya lokalpolisområden göras?
Hur indelningen i lokalpolisområden i respektive region ska se ut är något som de tillträdande regionpolischeferna ska vara med att arbeta fram. Arbetet ska starta så snart som möjligt med målsättningen att förändringen är genomförd under hösten 2015. Vissa av dagens närpolisområden eller motsvarande lokal enhet kommer sannolikt att även i framtiden utgöra lokalpolisområden.
 

Hur ska resurser omfördelas för att komma närmare medborgarna i respektive lokalpolisområde?
Den nya organisationen bidrar till omfördelningen genom att tydligare styrningen, färre chefsnivåer och effektivare stödfunktioner. Det finns också resurser att frigöra genom att förbättra arbete med arbetstidsförläggning, rensa och hålla ihop de flera hundra utvecklingsprojekt som finns inom polismyndigheterna samt att minska omfattningen av specialverksamheter. Frågan tas bland annat omhand i de olika arbetsgrupperna inom polissamordningen som arbetar med kärnverksamheten.
 

Om för små närpolisområden slås ihop till större lokalpolisområden, då kommer de ju längre från medborgarna. Det strider i så fall mot tankarna i inriktningsbeslutet?
Lokalpolisområdena ska vara så pass stora att de kan upprätthålla verksamheten. Det kan innebära att lokalpolisområden i vissa fall blir större än dagens närpolisområden men det innebär inte att lokala poliskontor ska stängas. Reformen ska även innebära en ambitionshöjning vad gäller samverkan mellan polis och kommun och andra aktörer.
 

Hur mycket oliktänkande och egna lösningar är man beredd att acceptera på lokal nivå i den nya Polismyndigheten?
Inriktningen är att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå och utifrån en lokal problembild. Övergripande mål kommer vara gemensamma men åtgärderna ska beslutas lokalt.
 

Hur blir det med de polisstationer och poliskontor som finns idag?
I arbetet med att ta fram vilka verksamhet som ska finnas på lokalpolisområdet har inte frågan om nuvarande polisstationer och poliskontor diskuteras. Det uppdraget ligger på regionpolischefen att beakta vid utformandet av en stärkt lokalt förankrad polisverksamhet nära medborgarna.
 

Har de närpolischefer som finns idag rätt kompetensprofil för att klara ett helhetsansvar för verksamhet, ekonomi och kompetens inom aktuellt geografiskt område?
Eftersom det idag skiljer väldigt mycket mellan vilka uppdrag en närpolischef har är det svårt att svara generellt. Men chefen för lokalpolisområdet kommer i den nya Polismyndigheten att få ett uppdrag och en roll som ställer höga krav på förmågan att leda och styra. Det ska finnas handlingsberedskap om det finns behov av kompetensutveckling.
 

Vad ska det finnas för stöd i HR, kommunikation, ekonomi och juridik på lokalpolisområdesnivå?
Det kommer sannolikt finnas behov av visst stöd. Hur stödverksamheten ska organiseras från nationell nivå ned till lokalpolisområde kommer att utredas och beslutas i fas 5.
 

Vad händer med övertaliga chefer i den nya Polismyndigheten?
Idag vet vi inte om och var eventuell övertalighet kommer att finnas. För de chefer som eventuellt inte kommer vara chefer efter 2015 sker ett individuellt omställningsarbete för att säkerställa att deras kompetens tas omhand i den nya organisationen. En nationell omställningsfunktion har på uppdrag av kommittén startas med uppgift att stödja och samordna omställningsarbetet i hela landet.
 

Vad händer med övertaliga medarbetare inom stödfunktionerna i den nya Polismyndigheten?
Idag vet vi inte om och var eventuell övertalighet kommer att finnas. Hur stödfunktionernas resurser ska fördelas är inte beslutat. Men i de fall medarbetare kommer att beröras kommer ett omställningsarbete starta även för dem.
 

Stödverksamheten (ekonomi, HR, IT, juridik och kommunikation) organiseras i nationella avdelningar som ges ett funktionsansvar, vad innebär det?
Funktionsansvar innebär att avdelningen har ett helhetsansvar för verksamhet, ekonomi och personal inom funktionsområdet. Verksamheten leds ytterst av en nationell chef som är placerad i Stockholm men personal kommer att finnas i alla regioner. Inom en region kommer det finnas regionala chefer för respektive stödfunktion.
 

Kommer någon behöva byta arbetsort i samband med att den nya Polismyndigheten startar?
Idag vet vi inte om någon kommer att behöva byta arbetsort. Om det blir så ska den som berörs få tidig information om vad som gäller för den enskild och eventuella handlingsalternativ.

 

Frågor om regionbeslutet

Vad ligger till grund för indelningen av polisregioner i den nya Polismyndigheten?
Regeringen har i regeringsdirektiv (dir. 2012:129) uttryckt att de anser att de nuvarande sju samverkansområdena inom polisen är bärkraftiga och väl inarbetade. Det ska därför finnas välgrundade skäl för att frångå nuvarande indelning i samverkansområden. Kommittén har vidare utrett om nuvarande samverkansområden säkerställer ett tillräckligt verksamhetsunderlag för att kunna klara polisiär grundverksamhet och sådan verksamhet som kräver specialistkompetens.
 

På vilka grunder fattas valet av huvudorter?
När det handlar om valet av huvudort så finns flera kriterier. Dels ska orten ha bra geografiskt läge och goda kommunikationer i regionen samt närhet till universitet och högskolor. Det ska också vara ett polisiärt centrum, exempelvis med funktioner i satsningen mot grov organiserad brottslighet. Man ska ha klart för sig att det lokala arbetet i regionen ska vara basen. Det kan därför finnas fördelar att regiongemensam verksamhet finns på flera orter i regionen.